Ängla Barn

Dagens titel/ämne för mig genast tillbaka till 2005.

2005 var ett år som innehöll ngt hemskt för mig och min make, vi väntade vårt första barn och var överlyckliga...dessvärre tog det ett abrubt slut i vecka 13. Vi fick istället ett litet änglabarn.

Flicka, pojke, liten, stor...ja det vet vi inte så vår lilla ängel fick aldrig ngt namn

År flöt förbi och vi började tro att vi aldrig skulle bli gravida igen, att vi aldrig skulle få dela vår glädje och sorg med ett barn. Men så hände ett mirakel, sommaren 2007 blev vi gravida!

Överlyckliga men vågade inte hoppas på att det skulle gå bra denna gång. Jag tror jag var oroad ända fram till slutet!

Men idag sitter vi här och är föräldrar till världens underbaraste och goaste lilla dotter som vi älskar mer än livet självt!

Efter 8 månader och ett bröllop fann vi åter igen att ett syskon till Tilda hade börjat växa inom mig.

Vi blev överrumplade samtidigt som vi blev överlyckliga, och efter en liten diskussion kom vi fram till att behålla detta liv som skulle bli Tildas syskon i maj 2009.

Magen växte snabbt, illamående o yrsel utav dess like, hungerskänslor....men sen gick det fel!

Idag har vi ännu ett litet änglabarn...vi tar det inte lika hårt som förra gången men vi är givetvis ledsna över detta men oerhört tacksamma att vi har Tilda!

Och som en vis tant Hanna en gång sa: -Allt annat utöver Tilda är ju bara bonus! =)

Men som kvinna, mamma och fru känner man sig misslyckad när man inte ens kan lyckas hålla kvar ett litet foster, men sen å andra sidan får man försöka tänka positivt. Antagligen var det ngt fel på fostret och kroppen beslöt sig för att göra sig av med det.

Det var inte menat att d skulle bli ngt syskon denna gången till Tilda helt enkelt.

Hur det än är så gråter jag för det lilla liv som fått lämna oss, som vi aldrig fick chansen att lära känna, var det en pojke eller flicka? Ja det får vi aldrig svar på och ngt namn fick den här inte heller.

Våra små ängla barn har det bra där uppe hos sin morfar iallafall, han har nu 2 barnbarn hos sig och ett här på jorden hos sin dotter!

Bättre lycka nästa gång men sätter nog bebisverkstade på hyllan ett tag och ägnar all vår tid och uppmärksamhet till Tilda, vår älskade dotter. Med lite perspektiv på det hela är d inte mer än rättvist att vi spenderar vår tid till Tilda iaf ett år till innan vi introducerar en ny familjemedlem! Vi har ju bara haft 8 månader på att lära känna Tilda och det är rent för lite tid för ett nytt syskon.....

Vila i frid våra ängla barn, mamma och pappa älskar er vilka ni än skulle ha blivit!

Nu försvinner jag för att käka lite frukost, göra mig iordning, o ja ni vet dom dagliga rutinerna!

Ciao!!