Börja om på ny kula....

Ja då gör jag ett försök att återuppta mitt bloggande! =)

Februari månad närmar sig sitt slut och mycket har hänt sen sist jag bloggade....Jul och nyår har passerat och likaså Januari månad.

Februari började med att fira Tildas 2 års dag.......shit va stor hon är!!! Nu märker man stor skillnad på henne när det gäller hennes tal, hon babblar på som om hon aldrig gjort nåt annat i hela sitt 2 åriga liv! =) Mer o mer utvecklas hennes munmotorik och nya ord och meningar börjar ta form för var dag som går och dessvärre har hon även lyckats snappa upp nåt fult ord som ploppat ut från mammas mun när hon bytat bajseblöja .... oupps......fy f*n va d luktar.....och dom två första orden säger hon nu så fort ngt är isch! =O

Tilda har blivit stora damen och med detta innebär också en viss trotts, tror den kallas för två års trottsen ;)

Minsann inget roligt att ha me den att göra.....humör som heter duga har hon, måste va efter sin far =P

Mitten av februari närmade sig stor och den 12e var d dags för lillebror att titta ut tyckte han, fast egentligen skulle han ju inte komma förräns 20 dgr senare, 3 mars!

Men han var fast besluten att titta ut.

En liten förlossningsberättelse får ni här:

Torsdagen den 11e vaknade jag med svaga mensvärkar och tänkte att det skulle gå över efter lite vila.

Jag for iväg med Tilda till dagis i vanlig ordning och när jag kom hem igen gick jag och vilade istället för att städa o ta tvätten, vaknade två timmar senare och hade så ont i ryggen att jag omöjligt kunde gå å hämta Tilda på dagis. Maken kunde inte ta sig hem tidigare för att hämta henne, svärmor var inte hemma så jag messade en granne i ren panik och frågade om hon möjligen kunde hoppa av vid dagiset och hämta hem min sessa och ja det kunde hon! Tack o lov, vilket granne hon är......Hon är verkligen guld värd min granne Åsa! Tack igen..... =)

Klockan blev närmare fyra innan dom kom hem och jag visste att jag var tvungen att försöka sysselsätta Tilda trotts smärtor (som var riktit illa nu-svårt att gå) tills gubben kom hem från jobb. Jag ringde min bror och frågade om han kunde komma över och hjälpa mig laga mat och leka med Tilda då jag hade så ont att jag inte kunde stå eller gå typ.

Snäll som han är så dök han upp och hjälpte mig......sen resten av kvällen fick gubben underhålla dotra vår. Klockan blev nog tio halv elva innan vi kom i säng och vid detta laget kände jag igen smärtorna ifrån när jag väntade Tilda. Nu visste jag att det var nära......gubben å andra sidan trodde väl inte riktit på mig ...som vanligt ;)

Han somnade i vanlig ordning likaså Tilda.........jag försökte få sömn men icke, tror jag sov 2 timmar eller nåt.

Halv tre gick jag in och tog ett bad för att försöka få bort smärtorna men icke att det hjälpte...Nä jag tror jag låg 40 minuter eller nåt mitt i natten men d hjälpte inte!

Upp igen och bädda ner mig i soffan och verkligen försökte få vilat lite men smärtorna blev värre o värre för var timme som gick. Klockan inne i sovrummet ringde kl 06,45 då maken skulle jobba! Jag ropar på honom att han INTE ska gå till jobbet denna fredag! Efter lite diskussion och storbölande från mig så blev han hemma, tack o lov!

Smärtorna kom i omgångar under hela morgonen och mamma ringde mig lite över sju o frågade om dom skulle komma ner från Karlskrona......jag tvekade men dom skulle köra så dom var här efter lunchtid så dom kunde hämta Tilda från dagis klockan 15 om jag nu var i väg på BB.

Jocke gick o lämnade Tilda på dagis och jag blev lämnad ensam hemma med dessa enorma smärtor, visste inte på vilket ben jag skulle stå på!

Att försöka dölja smärta o gråt inför en 2 åring är minsann inte det lättaste men jag gjorde faktiskt ett mkt tappert försök och jag tror jag lyckades någorlunda!

Jocke kom hem och vi försökte lägga oss i sängen för att vila men det var lönlöst, mina smärtor eskalerade och jag hade svårt att hålla tillbaka skriken som följde efter smärtorna, klockan var då 11.....vi började klocka värkarna och dom var mkt oregelbundna men ändå väldigt tätt.

Klockan blev halv ett och nu fullkomligt gallskrek jag av smärta, ståendes på alla fyra över soffkanten........grannen måste ha undrat va som försigick i lägenheten bredvid! haha......

Lite i ett körde svärmor oss till BB och klockan blev ett när vi kom in till ett rum och blev undersökt!

Barnmorskan berättar att jag är 6 cm öppen och jag var måttligt överraskad och jag fick äntligen min bästa vän till munnen....lustgasen!!

Klockan tickade fort denna gången tyckte jag och smärtorna var 100 ggr värre denna gången då det blev så intensivt....

Klockan blev 15,48 och efter 3 krystvärkar tittade världens sötaste lilla prins ut och all smärta var som bortblåst!

Lilla Teo kom alltstå ut den 12e februari kl. 15,48

Vikt 2610 gram och 47 cm lång

Nu har barnen vaknat så jag lämnar er nu med lite bilder!

Ciao!