Tankar....

Ja som rubriken lyder blir det ett litet inlägg som innehåller tankar som måste få komma ut. Tankar om livet, som i min hjärna vandrar rundor fram o tillbaka. Tänkte det var dags att få ner dom på "papper" typ. Jag är enormt lyckligt lottad, mitt liv är äntligen komplett! Hur har jag kunnat få denna turen i livet kan jag undra ibland eller rättare sagt väldigt ofta poppar denna fråga upp. Snart vänder turen, eller??

Livet hade visserligen en bra start för 32 år sedan, dessvärre tog det en annan vändning vid skolstart. En vändning jag inte önskar nån ska få uppleva, ett rent helvete rent ut sagt. Det tog många år innan jag åter hade hittat kraft till att leva, till att återvända som en hel människa till livet! Det är jag tacksam för idag, att jag fann kraften o orken att gå vidare. För hade jag inte hittat tillbaka hade jag inte haft min blivande make vid min sida ej heller min underbart söta dotter!

Idag är jag oerhört tacksam över denna glädje som infunnit sig i min kropp, lugnet som min dotter gett mig. Glädjen att få dela detta med min fina man. Glad att jag får vara med och se min älskade dotter få växa upp.

Kan livet vara mer underbart?

Kom och tänka på en annan sak igår när jag satt o lyssnade på en fin låt som en vän skickat över till mig igår, en ev. låt som hon ska sjunga i kyrkan på vårt bröllop. Shirley Clamps Du är allt.

När låten precis börjat fann jag mig själv att sitta och gråta, blev plötsligt väldigt känslosam av ngn anledning. Tankar for till min pappa som inte längre finns i livet. Det har nu gått 4 år sedan han gick bort, minnet av den dagen bleknar aldrig, såret som han lämnade efter sig har till viss del läkt men kommer alltid ha ett ärr i mitt hjärta efter honom. Allt jag önskar här i livet nu är att få min pappa tillbaka, vill att han ska få dela min glädje över att ha fått en dotter. Vill att pappa ska få vara den morfar han aldrig hann bli! Vill att min pappa ska finnas där vid min sida när jag vandrar längs kyrkogången fram till min blivande man. Tomrummet efter min pappa är stort, men jag har lyckats fylla det till viss del...men tomrummet kommer nog alltid att finnas där. Jag älskar dig pappa och saknar dig så oerhört mkt. Hoppas du ser ner på oss o vakar över ditt barnbarn!

Detta var lite tankar som funnits i min hjärna som jag bara var tvungen att få ut!

God morgon på er och jag passar på att önska er en bra dag!