ännu en natt med störd nattsömn!
Märks att hon varit ifrån dagis nu ett tag, humöret är ganska
svängigt...hon saknar nog en kompis att leka med! Imorgon ska hon nog
få träffa Tindra sen på tisdag är det dagis!
Var ju i Lund tidigare idag, jag skulle till mitt jobb och lämna ett
brev till chefen. En liten redogörelse för vad som egentligen hände
natten till nyår... Jag känner mig skulmedveten trots att jag vet att
jag handlade helt enligt regelboken!
Nu ska jag berätta vad som hände. Det var min andra natt, natten till
nyår.... Ngt gick snett med larmen och all kommunikation slogs ut, dvs
dom boende kunde inte nå oss, vi kunde inte ringa ut på ngn av
telefonerna...jag försöker leta upp min kollega men finner han inte
ngnstans i byggnaden och jag letade och ropade typ överallt, hans
nycklar o privata mobil ligger på kontoret! Ca 40 min o ren
förtvivlan letar och ropar jag överallt, ringer o smsar hans mobil
men inget svar!
Så jag gör det enda jag tyckte var rätt, jag ringer jour ssk o
förklarar situationen, hon beger sig till mig trots att det inte är
ngt medicinskt bekymmer! Hon i sin tur bestämmer sig för att ringa
chefen lite i fem på nyårs morgon, förklarar allt och då har även
ssk letat o ropat med mig! Får veta att det finns ett personalrum där
man kan sova över om man jobbat sent o ska upp tidigt typ...(hade
ingen aning om detta rum)...sagt o gjort knackar vi på o då får vi
ett livstecken!!
Hmm jag tror han sov, vad tror ni?? På arbetstid, när vi är där
för dom boende... Men nu e d ju så att mitt samvete spelar mig spratt
nu...jag har ställt till det för honom, men kunde jag gjort
annorlunda? Nja jag vet inte...kanske om han sagt att han gick o la
sig så hade jag vetat förstås....
Hur hade ni gjort? Ska jag sluta tänka på det? Det e ju faktiskt inte
mitt problem?!? Jag blev lämnad själv med 28 boende med larm ur
funktion!!
Nu ska jag se tv med maken...barnen somnade nu!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar